Archive for December, 2011
Den här tiden, 2000-talet passar inte mig riktigt. Jag skulle vilja leva någon gång i mitten av 1960-talet för alltid. För mig är de åren den västerländska civilisationens absoluta höjdpunkt. Allting verkade vara så mycket bättre då. Snyggare kläder, bättre filmer och coolare musik. Dessutom slapp man alla dessa eviga mobiltelefoner och all jobbig reklam. Datorer var och så som en riktig dator ska vara. Stora som hus och med en massa lampor som blinkar och rullband som snurrar. Det var helt enkelt bättre förr. Jag tror till och med att mindre roliga saker som klimakteriet var betydligt trivsammare på den tiden. Kunde jag skulle tillverka en tidsmaskin och åka tillbaka till 1964. Det vore perfekt. Saker och ting så dessutom ut att hela tiden bli bättre nu. Till skillnad från idag då allt mer eller mindre står stilla bortsett från att det kommer nya mobiltelefoner en gång i veckan som alla är likadana bortsett från det faktum att de innehåller ännu fler värdelösa funktioner.
Jag gillar språk, alla språk förutom danska skulle jag vilja säga. Dessvärre kan jag bara svenska och engelska men jag har tänkt lära mig fler. Nu tänkte jag istället för att berätta om mina framtida språkstudier diskutera engelska accenter. Vissa är faktiskt otroligt vackra. Vad gäller svenska så är mild finsk brytning fantastiskt snyggt tycker jag. Men engelska, där tycker jag att antingen ren brittisk engelska av den typen som skådespelarna James Mason och Peter Cushing pratade är snyggast. Näst därefter kommer enligt min mening australisk dialekt. Sådan kan vara väldigt tjusig. Fransk brytning kan vara vackert också men den dialekten har blivit så parodierad att det är svårt att ta någon som pratar så på allvar. Men amerikanska dialekter är ytterst sällan behagliga. Viss New York slang kan vara rätt cool men jag väldigt svårt för det där bräkiga sättet att tala som så många amerikaner gör. Jo, Al Pacino pratade ganska snyggt i den där (egentligen ganska dåliga) filmen där han spelar (groteskt överspelar till och med) ensam militäröverste som blivit eller mindre lam av någon sjukdom som benskörhet eller något i den stilen. Nej, han var ju blind kom jag just på.
